Om skolan

VÄGEN TILL EN NY SKOLLOKAL I REMMABO

Ett konkret förslag om en mindre folkskola lades år 1898 av ägarna i Fiås rote, men förslaget röstades ned och ersattes med en månads överläsning för de berörda barnen. Protester mot detta förslag sändes till domkapitlet av bl.a Frans Emil Svensson i Fiås. Överklaganadena lämnades ohörda. Överklaganden och bordläggningar följde på varandra tills man år 1899 hyrde en lokal för mindre folkskola hos Oscar Modén i Stockremma. Socknen hade nu en fast folkskola, en mindre folkskola, en flyttbar småskola och skolträdgård. Befolkningen var 748 personer.

Från skolinspektören kom i januari år 1900 ett varningsord: "Vill ni inte mista stadsanslaget måste skolan i Stockremma flyttas till Gumpebo där det är fler barn". I juni gick man till röstning i frågan, vilket ledde till att skolhusetbygget sköts upp till år 1902. Redan i november år 1900 blev det en ny omröstning till följd av klagomål på det föregående beslutet. Man hade nu att välja på lokaler i Flathult eller Remmabo. Rösterna blev 478 mot 170 för Flathult. År 1901 lämnades protester mot detta val. Oscar Modén i Stockremma, Janne Larsson i Moghult m.fl. menade att många barn fick vandra till skolan över mossar och olämplig mark.

Nytt förslag lades om lokal i Stockremma vid den s.k. Kalvabacken. En av ledamöterna i byggnadsnämnden lär då ha yttrat: " Det är väl inte lönt att bygga en skola för en kalv, när skolan står färdig är han ett fullvuxet nöt". Under år 1901 hölls ytterligare två omröstningar med samma resultat som tidigare. År 1902 hade man tydligen tänkt på det där med kalven och nötet för nu var man plötsligt ense om en skola i Remmabo.

1 december år 1902 säljer Salomon Edvard Pettersson och hustrun Anna Sofia Johansdotter en skoltomt till Nittorps socken, 65 m lång och 45 m bred. Ca 14 meter öster om vägen till Grimsås, samt om båda sidor om vägen till Fiås som kom att benämnas Fridhem. Priset var 2 riksdaler och därefter 2 riksdaler i arrende per år.

Detta är början till vad vi idag kallar Remmabo Skola. Remmabo Skola byggdes år 1904 med 1 lärosal samt 1 rum och kök åt lärarinnan. Taxeringsvärdet var 2000 riksdaler. Entreprenören var Patrik Svensson på Liljerydet och byggnadskostnaden uppgick till 2125 riksdaler för skolhus och uthus.

År 1919 installerades två ljuspunkter á 25 normalljus i skolan.

År 1932  till Remmabo Skola går barn från Fiås, Kvistbäck, Kroken, Moghult, Stockremma, Flathult, Gumpebo och Remmabo.

År 1933 ordnades slöjdundervisning för flickor.

Fram till år 1938 var skolan anordnad som en mindre folkskola dvs. undervisningen fick skötas av småskollärare. Skolgången var 7-årig med varannan dags läsning. Fr.o.m läsåret 1938/1939 infördes var dags läsning. Skolformen blev B3 med 6-årig skolplikt och samtliga undervisades av en folkskollärare, men p.g.a att barnaskaran ökade ändrades skolformen efter några år till B1. Detta innebar att en lärare undervisade två klasser och ett sammarbete mellan Nygårdens Skola och Remmabo Skola inleddes.

1947 års reglemente för Remmabo Skola var: Skolan bör ej ha mer än 35 folkskole- och 25 småskole- elever. Årliga undervisningen är 39 veckor. I distriktet pågår undervisning alla söcken dagar, men 1:a, 3:e, 5:e och 6:e klasserna är befriade från skolgång varje onsdag och övriga varje torsdag de veckor undervisningen pågår i 6 dagar. Årliga lovdagar är torsdag och lördag före och tisdag efter påsk, lördag före pingst och en dag före läsårets slut. Dagligen undervisas i folkskolan 5 timmar och i småskolan 4-5 timmar.

År 1958, efter vårterminen stod den nya skolan i Grimsås färdig och Remmabo Skola avslutade sin roll som skola.

År 1963 köper Tomas Rundqvist Remmabo Skola av Dalstorps Kommun.

År 2004 övergår ägandet av skolan till Rune Remstam och Cora Eriksen och skolan bevaras som ett skolmuseum.